Sådär nu har jag bestämt mig, jag och hundarna flyttar hem igen i slutet på december! Jag kommer inte börja på högskolan igen i vår som planerna var utan nu kommer jag leta för allt jag har och hoppas på att få börja jobba istället! Jag kom fram till det här beslutet tillsammans med hjälp av familjen och några vänner, jag har inte alls mått bra här uppe på senaste tiden och det ska bli skönt att komma hem.

Det är flera olika saker som har bidragit till att jag har mått dåligt här men den allra största är att jag hela inte har känt mig ledig en endaste dag på hela hösten, jag har på så sätt känt att jag har behövt bortprioriterat långa härliga träningar till kortare träningar med Madde, mils promenader har istället fått kortats av till 6 km åt gången och vi har inte haft tillgång till någon bil vilket har gjort att jag kan räkna gångerna som vi har kommit ut och spårat här uppe på mina 2 händer... När dessutom de flesta här uppe inte förstår mig, att hundarna och hundträningen betyder SÅ himla mycket för mig så blir det ännu jobbigare..

Jag mår psykiskt dåligt! när jag helt enkelt inte kan lägga den tid jag vill på mina hundar, att jag inte kan träna så mycket som jag verkligen vill! Jag vill träna mycket och komma långt, men här uppe står vi och stampar på samma ställe! Att Madde och jag har kommit ändå relativt långt (men ändå inte) här uppe i lydnaden bevisar bara på vilken grymt duktig och helt underbar hund jag har ? det finns inte en hund med mer arbetsmoral än vad hon har och jag älskar verkligen varje träning med henne ?

Men tänk vad långt vi hade kunnat komma om vi inte hade bott eller haft det såhär? Vi hade säkerligen nått årets mål, att t.o.m ta LP3 i lydnad och bli uppflyttade till högre klass i spår.. Men nu har vi inte ens vart i närheten av det.. Eller okej nu tog jag i lite, i närheten är vi och trycker men vi är inte redo att komma till skott! Det känns inte helt rättvist att kräva att Madde ska gå ut och klara lägreklass med så få spår senaste tiden.. Men åter igen så ser man vilken underbar hund hon är, för när man väl spårar med henne så spårar hon som en Gud! Förstå nu när vi kan spåra mkt mer, det kommer bli så jääkla bra :D

Jag kommer kanske ångra att jag inte skaffar mig en examen, men faktiskt så är det 2 1/2 års studier kvar till det och så länge orkar inte ens jag må dåligt.. Så nu ska vi åka hem, jobba och träna för allt vad vi har. 2013 ska VI lyckas UPPNÅ våra mål tillsammans!!

Ojoj nu är de stoor skärpning som gäller! Inte ett inlägg på över 1 månad!   så därför tänkte jag slänga in 2 stycken på en kväll för att kompensera lite   Först måste jag berätta en snabbis om kennellägret! En av årets höjdpunkter där vi träffar massor av släktingar till Madde och härliga hundägare under en hel helg, massa hundträning, snack och skoj   Super gulliga Anna o finaste kullbrorsan Silver hämtade oss vid tåget i kopparberg och vi fick även åka med dom hela helgen eftersom ja inte har nån bil, guld värt, TUSEN TACK!

Nu då till Höjdpunkten på årets läger, vilket var mitt och maddes första spår på fredags förmiddagen! Tanken var att Natali skulle lägga ett halvsvårt spår på ca 700 m åt oss med lite klurigheter, Natali gick ut först och kom tillbaks sist och spåret hade blivit 1120 m och riktigt svår terräng haha   Därför blev det att jag o madde bytte spår med Peder och Kicken (tävlar elitspår) så vi fick deras ca 800 m långa spår. Det första spårläggaren (Kjell) säger är att det är ett upptag till spåret vilket vi aldrig ens har testat! Men vi går bara rakt ut mot spåret och ser hur Madde hanterar det hela, hon förstod inte alls varför vi gick där utan nått spår, men så fick hon upp det och tog först bakspår ca 2-3 m och vänder sedan självmant om och tar spåret i rätt riktning och spårar helt galet bra   hihi här kommer madde som aldrig har testat upptag och fixar ett i 90 graders vinkel och reder ut spårriktningen helt självmant, är hon helt underbart duktig eller vad?!   Resten av spåret var i blandad terräng med 6 eller 7 apporter och en kraftig spetsvinkel, vilket vi inte heller har gjort och även den löste hon helt galant! Kjell som hade lagt spåret (har hållt på med brukshundar väldigt länge) sa hela tiden att hon var grymt duktig och att han var mäkta imponerad igenom hela spåret, nått helt makalöst, och han varnade mig även sen att ja skulle hålla koll på henne så han inte snodde med sig henne hem   Så galet nöjd har jag nog aldrig vart med ett spår innan och de va helt klart vårt bästa spår någonsin!   Det som gjorde det hela lite extra roligt var att på kvällens samling vid grillplatsen så stallde sig Kjell upp och berättade hela historian om vårt spår, hur väldigt imponerad han var och berömde oss inför alla de andra, vart så rörd och glad att vi fick ett sådant beröm, bästa Madde    Det gjorde helt klart min helg, även om det var mycket annat roligt också och vi kommer leva på det spåret länge som motivation, att vi verkligen kan! 

Idag känner jag bara lycka! Lycka över att kvällens lydnadsträning gick huuur braa som hellst!    Efter maddes löp så har hon vart skendräktig, hon hade inte nån direkt arbetslust och hon var inte sitt vanliga glada jag.. Vi tog därför vila från all träning i 1 vecka och vi har nu haft 3 pass, dom 2 första kändes helt okej men inte riktigt som vanligt och så idag så var hon taggad upp över öronen och ville bara träna träna. Så skönt att hon är sig själv igen! Det man dock får passa sig för då är att inte överträna, ja får helt enkelt  hålla mig lite lugn och inte köra för långa pass nu i början, så hon fortsätter vara taggad   

Finaste stjärnan, hon räddade min dag!   

Tänk vad fort tiden går, att jag redan har haft madde i lite över 2 år, 2 helt underbara år   och tänk att min lilla tjej redan har fyllt 4 år! I fredags blev lillskruttan hela 4 år och det firades med långpromenad i skogen, märgben och en ny pipleksak som hon är smått skeptisk till hitills haha   Jag älskar min ögonsten nått så otroligt mkt, går inte att beskriva med ord vilken teamkänsla vi har och hur mkt hon betyder för mig! Så återigen: Grattis på födelsedagen i efterskott fina fröken blå   

Idag åkte jag, kion och madde ut i skogen för att träna tillsammans med Petra och Skurk. På schemat stod först och främst spår, men det blev även lydnad och budföringar då vi hittade skog/äng precis vid en fotbollsplan   I lydnaden fokuserade ja o madde på krypet och nerläggande teknik. Och jag måste säga att båda sakerna gick helt galet fint   Krypet är iprincip det enda momentet i lydnaden där jag måste dämpa madde väldigt mycket bara för att hon blir super het och taggad, vilket jag egentligen bara tycker är skit kul att se   Vi har inte jobbat så mkt på det på sista tiden, men ändå så förstod hon så himla bra, tänkte bakåt och tog det relativt lugnt haha! Tekniken i nerliggandet är tänkt till fjärrdirrigeringen, säger jag bara ligg (när hon står upp) så flyttar hon sig smått frammåt hela tiden, och eftersom jag har börjat få bra respons av henne vid nersättandet (från stå) då vi har jobbat massor med att tänka bakåt så tänkte jag att jag ska träna in att hon ska lägga sig bakåt, ungefär som en fällkniv, ska bli spännande hur hon svarar på det.. Budföringarna gick även dom super, va länge sen vi tränade det, men madde visste precis vad det hela gick ut på!

Spåret då? Jo det gick suuuper fint   Madde följde spåret så jäkla bra, alla olika vinklar, olika underlag och stigövergångar. Hon tog alla apporterna skit fint och hade ett alldeles utmärkt spårtempo, ett tempo som hon helt klart skulle orka hålla under 1 km spår. Och dessutom så löper hon. Dagens spår var ca 650-700 m långt och jätte roligt, Petra la ett riktigt roligt spår! Petra och skurk var super duktiga även de idag, första gången dom spårade på äng och dessutom ett full långt appelklass spår, med 3 apporter och skurk skötte det jätte fint   

Nu får vi jobba på om vi kanske ska hinna med och starta en lägre klass i höst!

I fredags var jag och mamma iväg till Pia, en vän som har Tullarbacken´s kennel och föder upp den härliga rasen kelpie    Hon har nu för tillfället 10 stycken helt underbara valpar som vi ville passa på och mysa med! Det var helt underbara valpar som var väldigt sociala, nyfikna och aktiva. Man såg att alla hade kamplust och alla var väldigt frammåt, riktiga pirayor   , man kan ju inte alls hjälpa att man blir ännu mer valpsjuk än innan och jag hade gäärna tagit med flera av dom hem   

Semestern är i full gång och dagarna blandas av träning, härliga promenader, träning, vänner och utflyckter :) motivationen till lydnaden börjar verkligen komma tbx, vart väldigt intensivt med den i våras när vi kämpa inför vårt LP2, just nu ligger agilityn i fokus :) men även spår! Nästa vecka kan bara beskrivas med 3 ord: träning, tävling och vänner! Det är agilitytävling måndag och torsdag-lördag. På tisdag åker jag och Madde till Karlstad för att träna och umgås med Anna och Silver, på onsdag ska vi träffa Sofie, ben och tira o troligen blir de träning då med :) fullspäckad vecka helt enkelt!

Idag har madde gjort mig väldigt stolt över flera olika saker. Såå stolt att få ha en så underbar hund som inte vill nått annat än o vara med mig! Det jag är så himla stolt över är:

• Att hon klarar slalomet mycket bättre numera! framsteg hela tiden, så får vi bara lägga ner ännu lite mer tid på det så ska det nog kunna bli jätte bra! Hon börjar kunna anpassa farten mycket bättre i slalomet och hon är mycket säkrare när hon väl är i slalomet, om jag inte stressar på henne för mkt! (Nu är det bara att jobba vidare med ingångarna som hon måste komma väldigt rakt på för att gå rätt, därför behöver de bli säkrare. Steget efter det är att jag ska kunna stressa på henne mer i slalomet och sedan att jag ska kunna gå på båda sidorna utan problem.)

• Att hon är så grymt duktig på vittringsapporteringen! Vi har inte tränat den på ca 2 månader så jag täntke att ja skulle behöva backa tbx i inlärningsplanen och lägga pinnen bakom resten av pinnarna för att få henne att slå på näsan. Men nej då det behövdes inte för madde gick in och sökte så fint av alla pinnar i högen och vart frustrerad att inte rätta pinnen låg där   Så efter det la jag den mitt bland alla andra och hon söker av alla väldigt fint innan hon tar rätt! Sista skicket så la ja även ut pinnarna mer på en linje som de kommer se ut senare och även då sökte hon av alla fin fint! Bästa lydnadshunden.

•  Att när vi på promenaden mötte en helt galen hund, som vrålade rakt ut och kastade sig efter mina hundar så gick båda två såå fint bredvid mig och hade ögonkontakt hela tiden! Madde tyckte att det vart lite jobbigt en kort stund när dom precis passerade oss och hon ville då fokusera på hunden, men då räckte det med att påminna henne om vad hon skulle göra och så gick hon skit fint förbi! Det bästa var att det stod en man en liten bit bort på vägen och hade sett allt som hände. Han sa då till mig att "Det där skötte dom riktigt snyggt och fint, sånna där hundar är inte att leka, med men dina gick sig riktigt snyggt". man blir väldigt glad när man får beröm över sina duktiga hundar